Snubblade idag över en
artikel på Aftonhoran som gjorde mig våldsamt upprörd. Eller om hela sanningen ska fram så gjorde artikeln mig bara milt upprörd, medan läsarnas reaktioner gjorde mig fullständigt vansinnig.
Artikeln handlar om afrikanska Nohlahla, en lesbisk flerbarnsmamma som på grund av sin läggning hotats, våldtagits och knivhuggits, även två av hennes döttrar gruppvåldtogs under förevändningen att dom "skulle botas". Vi får också veta att myndigheterna i Afrika inte gör något åt hatbrott mot homosexuella.
Ungefär här vill jag sätta in en disclaimer: Männen som gjort detta får gärna för mig både torteras och avrättas, det de har gjort har inga som helst ursäkter, och att myndigheterna inte gör något är inget annat än hemskt. MEN.
Det som gör mig vansinnig är att det sitter idioter här hemma i Sverige och skriver om hur STARK denna Nohlahla är, som vågar stå för sin homosexualitet även i ett så fientligt klimat som Afrika utgör.
Nohlahla är en av alla de homosexuella i Sydafrika som drabbats av hatbrott. Sedan hon kom ut som lesbisk har vardagen kantats av hot och förolämpningar. Ändå har hon aldrig övervägt att dölja sin läggning.
– Första gången jag blev förälskad tänkte jag att jag måste säga det, och jag måste vara stolt. De andra pussas på gatan – varför skulle inte jag det?
Vänta nu lite här... Vi talar alltså om en kvinna med en familj i ett EXTREMT homosexfientligt samhälle, och hon ÖVERVÄGER aldrig ens att dölja sin läggning? Det är här det slår bakut för mig. Något som hade varit STARKT vore att dölja sin läggning för sina barns skull, att medvetet utsätta sin familj för riskerna hela situtionen innebär är lika idiotiskt som det är själviskt. Nohlahlas våldtagna döttrar (varav en tog livet av sig på grund av våldtäkten) fick betala priset för att deras mamma ska kunna pussas på gatan och ha sex med vem hon vill, frågan är om priset verkligen står i paritet till vinsten. Vi får väl hoppas att Nohlahla njuter något oerhört fantastiskt mycket av sin öppna homosexualitet.
Bartender: Ska du ha en drink?
Båtskalle: JÄTTEHJÄRNA!
Båtskalle: Med mitt huvud kan jag ta två drinkar åt gången utan att behöva oroa mig för baksmälla. Skål!
'Kan-inte-bestämma-mig'-fittor. Mjeeh-människor. 'De som röstade på Hitler'. Kära barn har många namn.
Fyfan vad jag hatar veliga människor. Veliga människor som inte kan bestämma sig för något och som går med 'the flow' istället. Veliga människor som inte kan fatta egna beslut och som därför skriver långa frågetrådar där poängen med tråden i sig i stort sett kan vara "Vad gillar jag mest?" eller "Vilken färg ska min nya ipod ha?".
Poängen med att vi kan bestämma saker och fatta egna åsikter är väl för i helvete helt meningslös om vi ändå hellre använder oss av ett "mjeeh.." så fort vi behöver ta ställning till något?!
Det är en sak att vilja höra allas åsikter och sedan fatta en egen. Det förstår jag också. Men att bestämma sig för att aldrig våga tänka själv är fan i hela jävla helvetes helvete som att beröva sig själv en av sakerna som definerar oss som människor.
Kan vi tumma på att ni nu lovar att aldrig (mer) vara veliga satans jävla idioter?
